Vikten av smart lastbalansering

Det svenska samhället står just nu i startgroparna av ännu en historisk förändring inom bilismen och denna gången är det elbilens frammarsch. För att uppnå de globala klimatmålen krävs det en modernisering av bilflottan som bidrar till en stor del av de farliga utsläppen, och nu ser vi tydliga indikationer på att både biltillverkare och deras kunder blivit medvetna om detta. Försäljningen av elfordon uppnådde för första gången 1 miljon år 2017 och prognoserna pekar på en än starkare tillväxt de kommande åren. I och med den enorma tillväxten är frågan som alla ställer sig ”kommer nätet att kollapsa?”.

 
Resultat-av-lastbalansering.png
 

Kunden har det största ansvaret

När vi har 5 miljoner elbilar i Sverige kommer det självklart bli en ökad belastning på de lokala elnäten runt om i landet men det behöver nödvändigtvis inte betyda att det kommer krascha. Många menar på att ansvaret ligger hos de statliga elbolagen. Att de måste bygga ut landets elnät för att tillgodose kraft för samtliga elbilar i framtiden. Självklart bär de en del av ansvaret men faktum är att du som kund har det största ansvaret som innebär att välja rätt typ av laddinfrastruktur till din fastighet.

 
EFUEL nyckelfrågan kring lastbalansering
 

Beteende & behov

Fösta steget är att förstå hur användandet av en elbil faktiskt fungerar. De flesta är självklart kvar i beteendet med fossilbilar, som innebär att man kör tills tanken är inprincip slut och där efter tankar fullt. Därför är det väldigt enkelt att tänka att vid samma beteende med en elbil behövs det snabbladdstationer där man kan ladda bilen väldigt snabbt. Problemet med om vi lever kvar i det tankesättet är att det skulle behövas installeras såpass många snabbladdstationer att vårt nät i det fallet hade total kollapsat. Lösningen på detta är att istället ladda långsammare, rätt tid på dygnet och oftare. Enligt statistiken står bilen stilla i snitt 98% av tiden, så tid för att ladda finns det gott om. Det som framförallt behövs är laddmöjlighet i hemmet och vid jobbet. Finns den möjligheten krävs det enbart 2 timmar med 3,7kW laddning av dygnets 24 timmar för att uppfylla behovet som genomsnitts svensken kör.

Ansvar

Alla bär vi ett ansvar. Elbolagen måste självklart se till att det finns tillräcklig med kraft för att förse behovet som efterfrågas av marknaden, teknikproducenterna måste se till att rätt produkter når ut till marknaden och i sista ledet är det användaren som väljer teknik utifrån utbudet och sitt behov. Det som inte har slagit många är att kunden faktiskt bär kanske det största ansvaret då det är dem som tillslut väljer vilken teknisk lösning som skall installeras. Rimligtvis är det omöjligt för en vanlig svensk att veta vad för typ av teknik som är bäst lämpad för sitt eget behov och än svårare för vårt rikes elnät. Man bör därför rådfråga en kunnig elektriker vilken typ av laddbox de rekommenderar. 

 
hur-laddar-man-en-elbil.jpg
 

Kapacitet

Frågan som alla ställer ”om kraften räcker till?” är såklart en rimlig fråga och svaret på den är ja om man utnyttja den på effektivaste sättet. Gör man inte det är svaret helt enkelt NEJ. Problemet är inte att den totala energin per år inte skall räcka till för det kommer den göra om vi anpassar vår export av el. Problemet är att effektbehovet vid tariff-topparna blir alldeles för stort för säkringarna i nätstationerna och transformationernas kapacitet. 

Enligt Svenska Kraftnätet producerade vi 2016 i Sverige totalt 146,042TWh och förbrukade 134,316TWh. Vi hade med andra ord ett överskott på 11,726TWh som gick på export. Det överskottet hade nästan räckt för att driva en total elbilsflotta i Sverige. Vi har 4 838 407 påställda bilar i Sverige. Ett rimlig antagande är att varje bil förbrukar 3000 kwh/år (1,5-2 kwh/mil och årlig körsträcka 1500-2000mil) vilket betyder en total förbrukning på 14,52TWh. Teoretiskt sett hade vi med andra ord kunnat hantera en situation då alla fossilbilar blev utbytta till rena elbilar

Digital Teknik

För att rädda miljön krävs det med andra ord inte bara att vi väljer att köra eldrivna fordon utan även att ladda vid rätt tidpunkter. Enligt rapporter kommer vi endast ha en ökning på 5% jämfört med dagens energiförbrukning om 18 år då elbilarna beräknas kräva 31 TW. Skall vi då själva hålla koll på när vi får sätta i sladden och ladda vår elbil? Självklart inte. Det är där den moderna tekniken åter igen kommer in och hjälper oss till en enklare vardag. Med den senaste mjukvaran som vissa av aktörerna på marknaden erbjuder (bl.a EFUEL) sköts dynamisk laststyrning automatiskt. Begreppet innebär att laddeffekten begränsas till en viss effekt, att man använder den tillgängliga effekten på effektivaste sätt och att man inte får några skevbelastningar i nätet. Funktionen gör att vi undviker laddning vid effekt-toppar, att säkringar gå & överbelastning i nätet.

 
ladda elbil vägguttag.jpg
 

Framtidssäker Teknik

Föreställ dig att du gör en stor investering med laddinfrastruktur som endast är hållbar 2 eller 3 år och att du efter det behöver göra en ny stor investering som tillgodoser den tidpunktens behov. Detta är något som tyvärr kommer bli ett faktum för många som väljer det billiga alternativet av laddinfrastruktur som förser behovet som finns för dagens elbilar. Tekniken utvecklas i en rasande fart och inte minst inom bilindustrin. Vi ser nu att det inte bara är de traditionella biltillverkarna som gör bilar utan att nu även de gigantiska tech bolagen har trätt in på marknaden. Detta beror på att framöver är det inte längre bilar vi kommer köra utan snarare ”datorer på hjul”. Det samma sker på marknaden med laddboxar. De traditionella tillverkarna som enbart jobbar med hårdvara utan smart styrning kan inte längre hänga med i marknadens utveckling där smarta mjukvaruboxar tar över allt större andelar av marknaden. Tack vare att dessa enbart behöver uppdatera mjukvara allt eftersom behovet förändras, behöver du som kund inte investera i ny hårdvara när marknaden förändras. Du har därmed gjort en ekonomisk vinst långsiktigt genom att välja rätt från början.

 

Datum: 2018-05-04

- Ludvig Levén
Teknikanalytiker
EFUEL

Markus Lundh